Kastrera din hund och katt eller inte?

Kastration är ett vanligt ingrepp som kan utföras av såväl medicinska som beteendestyrda orsaker och sedan 1988, när det blev lagligt att kastrera helt friska djur, så pågår en ständig debatt om kastrationens syfte och inverkan på djuren.

För att reda lite i detta har vi pratat med Leg. Veterinär Christophe Bujon som är specialist i hundens och kattens sjukdomar och som arbetar här på Evidensia Djursjukvård.

Christophe, vad är egentligen en kastration?

Enkelt uttryckt innebär den att man opererar bort de körtlar som producerar könshormon och könsceller. Det vill säga testiklar på handjur och äggstockar på hondjur. Hos hondjuren tas även delar av livmodern bort i många fall.

Varför kastrerar man ett djur?

Det finns flera olika anledningar till det. Innan 1988, då kastration på friska djur var förbjudet, så utfördes kastrationer enbart som en del i behandlingen av vissa allvarligare sjukdomar. Framförallt vid olika typer av könsrelaterade tumörsjukdomar, prostatabekymmer och besvärande ändtarmsbråck.

Numera kastrerar vi även av andra orsaker där den mest uppenbara förstås är att eliminera förekomsten av oönskade valpar och kattungar. Vi skiljer också på rent veterinärmedicinska och beteendestyrda orsaker. Att kastrera ett friskt djur för att undvika eventuell sjukdom har givetvis sina fördelar men det finns också en baksida som är viktig för dig som djurägare att känna till.

Vilka är de veterinärmedicinska för- och nackdelarna med kastration?

Den mest uppenbara fördelen för alla djur är förstås att kastration kan förebygga och lindra/bota allvarliga sjukdomar och därmed förlänga livet men utöver det så ser det lite olika ut för han- och hondjur. Dessutom skiljer det sig också mellan katt och hund så här väljer vi att dela in de veterinärmedicinska för- och nackdelarna per djur och kön där olikheterna kräver det.

Vi börjar med hanhund:
Som vi nämnt ovan utför man ofta kastration som en del i behandlingen av könsrelaterade sjukdomar och det betyder förstås att en uppenbar veterinärmedicinsk fördel med förebyggande kastration är att risken för insjuknande i sjukdomar som till exempel prostatabekymmer, perinealbråck (ändtarmsbråck), testikeltumör, testikelomvridning och vissa tumörsjukdomar minskar eller elimineras efter en kastration. Likaså slipper man helt problem med förhudskatarr, något som är både vanligt och besvärligt för hunden. En annan fördel är såklart att oönskade valpar inte blir till.

Om vi fortsätter med tik och honkatt så är det framförallt eliminering av risken att drabbas av juvertumör, tumör på äggstockarna och livmoderinflammation som är de största veterinärmedicinska fördelarna. Det är allvarliga sjukdomar som i stort sett helt kan undvikas med kastration om den sker före första löpet.

Vi avslutar med hankatten där det inte finns några säkerställda veterinärmedicinska fördelar med kastration. Anledningen till det är att könsrelaterade sjukdomar och testikelproblematik är mycket ovanligt hos dem. Däremot kan man se en del beteendestyrda fördelar eller förändringar men mer om det längre ner i reportaget.

Ok. Vad gäller då för eventuella nackdelar?

Det finns en del nackdelar men alla är inte vetenskapligt säkerställda utan kräver mer forskning men det man faktiskt vet, och det gäller alla djur, är att den mest förekommande nackdelen med kastration är ökad risk för övervikt och fetma. Anledningen till det är att en kastration minskar mängden könshormon vilket i sin tur ger lägre ämnesomsättning och energibehov. Motsägelsefullt nog brukar dock djurets aptit och intresse för foder öka efter kastrationen och den kombinationen är förstås inte gynnsam då övervikt och höga blodfetter kan leda till flera olika typer av vällevnadssjukdomar så som problem med leder, och diabetes. Kraftiga hankatter har också lättare att få problem med urinstenar.

Om vi kikar lite extra på hundar så finns det en annan mer ovanlig nackdel och det är att både tik och hanhund kan drabbas av urininkontinens efter kastration. Urininkontinens går inte att bota men det är inget livshotande tillstånd och det går att behandla med mediciner.

I sällsynta fall kan också tikar drabbas av försämrad pälskvalitet. En tidigare blank och fin päls kan bli både yvig och frissig. Detta drabbar mest långhåriga hundar som till exempel irländsk setter och cavalier king charles spaniel. Eftersom pälsen ska skydda huden så kan den försämrade pälskvaliteten öka risk och sårbarhet för hudrelaterade problem framåt.

Vad finns det för beteendestyrda för- och nackdelar?

I dagsläget har man egentligen inte kunnat definiera några beteendestyrda nackdelar med kastration. Det vi menar med beteendestyrd förändring är helt enkelt instinktiva och biologiska beteenden som ändras när man utför en kastration och tar bort de körtlar som producerar könshormon och könsceller. Alltså de mekanismer som styr djurens sexualdrift och könsbundna beteenden. Den grundläggande könsdriften kan vara väldigt stressande för djuren. I sin frustration kan hanhundar till och med sluta äta, sova sämre, kissa blod och rymma från sin ägare för att få fatt på lämplig löptik. Det har vid flera tillfällen lett till olyckor och skador som måste tas om hand hos veterinär.

I det vilda är en stark sexualdrift förstås avgörande men i samband med att både hundar och katter har blivit tama husdjur, där vi människor i stor utsträckning kontrollerar och säkerställer fortplantning, så minskar förstås vikten av att låta den vara så pass stark att den medför stor stress och besvärande beteenden.

De mest förekommande beteendeförändringarna efter kastration

Hanhund och hankatt:

Hos en kastrerad hanhund/hankatt minskar ofta behovet av att markera och försvara sitt revir. Likaså minskar aggression och behov av att bevisa sig i slagsmål med andra handjur. Även stress i kontakt med löpande honor minskar. Sammantaget får man ofta en hund/katt som är mer tillgiven och jämnare i humöret och färre besök till veterinären på grund av bitsår. Kastrerade handjur uppfattas inte lika mycket som hot av andra handjur vilket också minskar risken för slagsmål.

Tik och honkatt:
För hondjuren är det framförallt uteblivet löp och eventuell skendräktighet samt minskning av generell stress som blir en tydlig beteendestyrd fördel. För en del tikar innebär varje skendräktighet besvärande beteenden i form av gnällighet, okoncentration och stark drift att bygga bo och bära runt på kuddar och annat i brist på riktiga ungar. För tiken kan också besvär vid skendräktighet öka med åldern och varje skendräktighet kan i värsta fall leda till juverinflammation. Det är dock mycket ovanligt. Efter en kastration försvinner detta helt.

Hur går en kastration till?

Hanhund och hankatt:
Det finns två sätt att kastrera handjur. Kirurgiskt och kemiskt. Den kemiska kastrationen innebär att man sätter in ett chip som hämmar testosteronet vilket minskar sexualdriften och gör sperman oduglig för reproduktion. Effekten håller i sig 6-12 månader beroende på dosering i chippet. En del djurägare gör detta innan de bestämmer sig för ett kirurgiskt ingrepp.

Det kirurgiska ingreppet innebär helt enkelt att man opererar bort båda testiklarna. Detta är ett oåterkalleligt ingrepp som inte går att ångra eller återställa.

Tik och honkatt:
För honorna sker kastration genom att man tar bort äggstockar eller äggstockar och livmoder. Det kan göras genom traditionell kirurgi eller titthålskirurgi.

Vad händer efter kastrationen?

Efter ingreppet så vilar djuret på uppvaket under uppsikt av djursjukskötare till dess att det är piggt och alert. Sen sker utskrivning och hemgång samma dag.

På hemmaplan är det vila som gäller i ca: 2 veckor. De första dagarna medicinerar man hemma och använder krage för att undvika bakterier från djurets mun i operationssåret eller risk att djuret slickar/biter på såret.

Rastning och promenader sker försiktigt i koppel och lek, bus och annat bör helt uteslutas till dess att såret har läkt fullt ut.

Vi rekommenderar att man som djurägare kikar på såret dagligen och man kontaktar veterinär om man misstänker eller upptäcker svullnad, rodnad, blödningen eller annat som inte känns bra.

Vi vill också betona att veterinärer alltid är skyldiga att informera djurägaren om för- och nackdelar med medicinska ingrepp och det gäller förstås även kastration. För ett så välunderbyggt beslut som möjligt rekommenderar vi en gemensam diskussion kring djurets ålder, ras och temperament i kombination med djurägarens förväntningar och orsak till vilja att kastrera.

Alltså:

• Kastration är ett rutiningrepp och utförs som del i behandling på sjuka djur eller i förebyggande medicinskt eller beteendestyrt syfte på friska djur.
• Kastration på friska djur bör alltid föregås av samråd med legitimerad veterinär.
• Kastration på friska djur bör helst ske när djuret är ca: 6 månader gammalt.
• Kastration innebär alltid ökad risk för övervikt och bör därför kompletteras med rådgivning kring lämplig vikt och anpassat foder för djuret framåt.

Vill du läsa mer om kastration så kan du göra det i Djurvårdguiden 

Vill du boka videosamtal med våra onlineveterinärer så gör du det enkelt genom att ladda ner vår app

Vill du kontakta din närmaste klinik för bokning av kastration kan du göra det här.